omsamskolan tidslinjen

Vår historia

Samskolan öppnade 1901, på Vasagatan 1 i Göteborg. Då, som nu, fanns alla åldrar av pojkar och flickor representerade, allt från förskolebarn till gymnasister.

Samskolan startades 1901 i ett nedlagt barnbördshus på Vasagatan 1 i Göteborg. Den 17 september samlades Samskolans första elever till sin första skoldag. Då, som nu, fanns alla åldrar av pojkar och flickor representerade, allt från förskolebarn till gymnasister.

Samskolan tillkom på initiativ av en grupp göteborgare med politisk hemvist inom göteborgsliberalismen och med ett gemensamt starkt intresse för progressiv pedagogik. Inspirerade av den ekonomiska och politiska liberalismen som börjat få fäste vid sekelskiftet tog dessa eldsjälar initiativet till att skapa en ny skola för både pojkar och flickor. Till skillnad från många andra skolor kan Samskolans tillkomst inte bindas till en enda människas idéer och initiativ. Inte heller var den, som många folkhögskolor, knuten till en folkrörelse. Samskolan är istället framsprungen ur en krets av människor med rötter i en specifik kultur och socioekonomisk miljö – redan från början var Samskolan unik! Att läsa initiativtagarnas nu mer än 100-­åriga upprop är som att kliva direkt in i dagens skoldebatt, bara man betänker, att skolpolitikerna och experterna under den gångna tiden ofta bytt benämning på olika företeelser inom skolan.

Vad var utmärkande för Samskolan år 1901?

Samskolan ville bland annat erbjuda sina elever små klasser med en hemlik atmosfär där pojkar och flickor undervisades tillsammans. Arbetssättet skulle vara undersökande och experimenterande och innehållet skulle behandlas så att de traditionella skolämnenas gränser överskreds. För att elevernas personligheter skulle utvecklas på ett harmoniskt sätt, ägnades lika många lektioner åt de teoretiska som de praktiska och estetiska ämnena. Därför förekom träslöjd, syslöjd, hemkunskap och smide, både för pojkar och flickor. Det unika med Samskolan är skolans förankring i historia och tradition parat med pedagogiskt nytänkande. Inspirerade av skolans framgångsrika historia arbetar vi vidare för att med honnörsord som humanism, individualism, estetik, lust och nyskapande ge våra elever den bästa möjliga plattform för att hantera livets alla utmaningar och tillgodogöra sig dess fantastiska möjligheter.

En mångsidig vardag

Eleverna skrev egna läroböcker som de tryckte i skolans boktryckeri och band i bokbinderiet. Musik, teater och bild var vanliga inslag i skolarbetet. Skolan skulle inte, som annars var brukligt på den tiden, vara isolerad från samhället. Eleverna fick istället rika möjligheter att besöka till exempel industrier, odla kolonilotter och göra utflykter, ledda av experter från högskolan. Dessa så kallade utmarscher har allt sedan dess varit en vital del av skolans verksamhet.

Utmarscherna lever vidare i ständigt förädlad form! På Samskolan var handens arbete lika viktigt som andens. På Samskolan skulle uppfostran och undervisning gå hand i hand, pojkar och flickor tillsammans med lärare och lärarinnor skulle i full gemenskap arbeta tillsammans. Inga könsgränser skulle tolereras – Samskoletanken var total! Skolan skulle i samklang och samarbete med föräldrarna och hemmen erbjuda eleverna en mångsidig vardag och den dogmatiska kristendomsundervisningen skulle ersättas av religionsundervisning. Undervisningen skulle således vara konfessionslös, ett mycket radikalt och uppmärksammat beslut.

Samskolan under 100 år – några tidsstolpar.

omsamskolan varvhistoria

[1901] Upprop av Paul G. Laurin och 24 andra göteborgsliberaler. 1 april bildas AB Göteborgs Högre Samskola med 500 aktier à 100 kronor. 16 september samlas 22 lärare till skolstart. 17 september samlas 85 elever till upprop.

[1903] tar 6 flickor från Samskolan studenten/mogenhetsexamen som privatister på Latinläroverket.

[1905] får Samskolan anordna studentexamen på skolan (så kallad dimissionsrätt).

[1907] byggs en samlingssal mellan de två flyglarna mot Sprängkullsgatan, och det inreds skolkök i källaren. Dalmålningar pryder väggarna och för första gången ordnas en lussefest.

[1908] Samskolan får statsbidrag (3.800 kr) och en Föräldraförening bildas (den första i landet).

[1909] får även pojkar delta i skolköksundervisningen.

[1910] Avgångsbetyg från flickskolans klass VIII ger normalskolekompetens. Otto (50 år) och Charlotte Mannheimers fond skapas den 12 september för lärarnas fortbildningsresor.

[1911] byggs paviljongen i hörnet Vasagatan/Sprängkullsgatan (“praktiska flygeln”) efter en donation. En Minnesskrift ges ut av skolans lärare (10­årsboken).

[1918] härjar Spanska sjukan.169 av skolans 235 elever insjuknar, men bara en avlider. Den 30 juni donerar Otto och Charlotte Mannheimer, vid deras silverbröllop, pengar till en fond som skall [stödja Samskolan och konstnärlig verksamhet i Göteborg. Konstverk börjar deponeras.

[1924] avlider Otto Mannheimer, skolans gynnare och styrelseordförande sedan 1903.

[1925] bildas Samskolans kamratklubb, SKK. Fortlever till början av 60­talet.

[1926] inköps huset Föreningsgatan 12 och byggs om för lekklassen, de tre förberedande  klasserna, skolköket samt en lärarinnebostad. Lilla skolan och Stora skolan föds!

[1927] Ny läroverksreform: 4 ­ 6 års folkskola, 4 ­ 5­årig realskola, 3 ­ 4 års gymnasium. På Samskolan ­ 3 år i förberedande, 6 år i mellanskola, 4 år på gymnasiet eller 2 år i flickskolan.

[1934] Maja Hedlund­Bendz “tillämpar” delvis montessorimetoden i lekklassen. Charlotte Mannheimer avlider.

[1935] anställs Maj Ödman. Hon är den första utbildade montessoriläraren på Samskolan.

[1937] producerar skolans elever operan “Den vise mannen och prinsessan” efter ett sagospel av Charlotte Mannheimer och musik av hennes svärson musikläraren Elof Benktander. Repris 1951.

[1940] med krig, värntjänst och kokslov tre veckor i mars. Blir sedan februarilov/sportlov.

[1943] till 1945 får 10­15 judiska barn från Danmark och Finland avgiftsfri skolgång på Samskolan.

[1944] bildas ett elevråd vid höstterminens början.

[1948] bildas Göteborgs Högre Samskolas IF. Obligatoriskt medlemskap för pojkar och flickor.

[1950] Maria Montessori besöker Lilla skolan på Föreningsgatan 12.

[1951] blir Stora Skolan högre enskilt läroverk och får statsbidrag för 12 statligt reglerade lärartjänster och 7 övningslärartjänster med pensionsrätt. Pedagogiska och organisatoriska inskränkningar. Delvis nytt elevunderlag och ökad lärarkontinuitet.

[1953] Ny läroverksstadga med bla allmän linje. Terminsavgift 310 kr i ring IV, 275 i 1:a förberedande.

[1954] går tre pojkar ut flickskolan och får normalskolekompetens. 7 augusti börjar den praktiska flygeln brinna. Ersättningslokaler ordnas i gamla Stadsbiblioteket, på Vasagatan 2.

[1956] får Lilla skolan egen styrelse (till 1985) och bildar Fonden för Lilla skolan och Stödföreningen. Huset Föreningsgatan 11 inköps för medel donerade till Samskolan av Lily Philipson. 1931 hade en klass av mellanskolan flyttats över till Lilla skolan och nu följde två till, varför där nu fanns sex klasser.

[1957] donerar Lily Philipson fastigheten Viktoriagatan 11 till fonden för Lilla skolan.

[1959] tas realexamen för första gången på Samskolan.

[1962] beslutas om Läroplan för Grundskolan, som ersätter realskolan och flickskolan med en nioårig obligatorisk skola. Relativa betyg 1­5. Standardprov. Modifieras senare med Lgr 1969.

[1964] införs en examensfri gymnasieskola med en ny läroplan Lgy 64. Relativa betyg 1­5 och centrala prov. 3­årig humanistisk, samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och ekonomisk (på Samskolan från 1980) linje samt 4­årig teknisk (ej på Samskolan). Centrala prov.

[1966] får Samskolan även en 2­årig fackskolas sociala linje. (Fackskolan kom till 1965.) På våren tas realexamen för sista gången på Samskolan.

[1967] börjar kommunala bidrag för göteborgselever utgå. (1951 fria läroböcker och skolmat.) På våren utdelas normalskolekompetensen för sista gången på Samskolan.

[1968] får skolan statsbidrag även för Lilla skolans lärare. På våren lämnar de sista “riktiga” studenterna Samskolan och sedan börjar studentrevolten ute i Europa!

[1969] flyttar Samskolan till Östra Reals lokaler på Stampen. Gamla Samskolan blir Handelshögskola.

[1972] införs montessoribaserad undervisning med SA (självständigt arbete) i några klasser av åk 7. Samtidigt har den stora slakten på statsstödda privatskolor börjat. I Stockholm återstår till slut bara Franska skolan.

[1973] flyttar Samskolans skolkök från Rudebecks på Bellmansgatan till Ånässkolan (till 1993).

[1975] lämnar den siste fackskoleeleven Samskolan.

[1976] hålls tårtkalas på skolgården i samband med Samskolans 75­årsdag.

[1980] är den montessoribaserade undervisningen helt genomförd på högstadiet. Över 1000 elever, varav 227 på Lilla skolan. Svingelns sporthall tas i bruk läsåret 1979/80.

[1982] på hösten införs EA-­pass (eget arbete) på gymnasiet.

[1983] kom Skolöverstyrelsens krav på lärarlösa lektioner i besparingssyfte. Detta ledde till att Samskolan genomförde EA-­systemet med hjälp av en timpottsmodell à la SA.

[1984] den 21/2 beslöt riksdagen att statsbidraget till bl. a Samskolans och Rudebecks gymnasium skulle dras in from hösten 1988. En intensiv överlevnadskampanj tog vid.

[1985] fick hela Samskolan en gemensam styrelse igen. Begreppet privatskola ersattes med benämningen fristående skola.

[1988] den 21/5 upphävdes riksdagsbeslutet om nedläggning av gymnasiet. Den 1/7 ersattes AB Göteborgs Högre Samskola av Stiftelsen Göteborgs Högre Samskola.

[1990/91] ­års riksdag beslutar på förslag av skolministern Göran Persson om att en mål­ och resultatstyrd skola skulle ersätta den gamla regel­ och resursstyrda.

[1992] beslutar riksdagen om en skolpeng till varje elev på godkänd fristående skola. Ett par år senare genomförs systemet med kommunal skolpeng. Terminsavgifter förbjöds. Bamba
flyttar till Bältgatan och elevutbyte med Annecy, Urspring och Almunecar inleds.

[1993/94] restaureras Stampgatan 13 såväl in­ som utvändigt. Franska klasser och tvåspråkig verksamhet (engelsk­svensk) startas på Lilla skolan. Fastigheten Föreningsgatan 15 tas i bruk. Den byggs sedan om, när planerna på att flytta Lilla skolan till Carnegieska porterbruket vid Klippan går i stöpet på grund av mögelskador där.

[1994] Nya läroplaner för den obligatoriska skolan, Lpo, och den frivilliga, Lpf innebar bla ett nytt fyrgradigt betygssystem (IG, G, VG och MVG) och 16 nationella program på gymnasiet i stället för linjerna. Samskolan får Samhällsvetenskapligt och Naturvetenskapligt program. Samma år tas även Föreningsgatan 13 i bruk av Lilla skolan (efter gästspel i Engelbrektsskolan/Nya elementarläroverket för flickor 1992­1993 och 1993­94). De franska klasserna avvecklas.

[1995] Den 30 september invigs det enda hus på Lilla skolan, Föreningsgatan 15 (nya), som Samskolan själv byggt som skolbyggnad. Lilla skolan består nu av fyra sammanbundna fastigheter på ena sidan av Föreningsgatan och ett fristående hus på andra sidan Föreningsgatan. På Lilla skolan integreras den obligatoriska skolans årskurser 1­6, förskoleklassen, förskolan och fritidshemmet.

[2000] Lilla skolan växer in i ytterligare två fastigheter, Föreningsgatan 17 (gamla och nya) och består nu av sju hus.

[2001] Samskolan har nu mer än 1300 elever och den tvåspråkiga engelsk­svenska verksamheten är helt genomförd på grundskolan.

[2007] Skolan har nu ca 1.600 elever fördelade på Lilla skolan ca 500, högstadiet ca 550 och gymnasiet ca 550.

[2010] På Lilla skolan ändras klassorganisationen till att nu bli åldershomogen.

[2012] Skolan går samman med Montessoriskolan Villa Darjeeling och förvärvar i samband med detta nya lokaler på Victoriagatan och utökar därmed Förskolan.

[2014] Stora skolan har nu tre gymnasieprogram med 2 paralleller var – Natur, Ekonomi och Samhällsprogrammet.

[2015] På Lilla skolan genomförs ett årslångt fredsarbete som bland annat resulterar i att en Non­Violence fredsskulptur, den knutna revolvern, placeras på gatan utanför Föreningsgatan 13.

[2016] Ny fastighet förvärvas och förskolan flyttar in i denna på Föreningsgatan 19.

[2016] Stora skolan drar ner antalet paralleller till 5 på grundskolan för att bevara individsynen som är en av skolans hörnstenar. På Stora skolan beslutas att samtliga elever i årskurs 2 på Samhällsprogrammet hädanefter skall genomföra en studieresa till Krakow och förintelselägret Auschwitz.

Rektorer på Samskolan

Skolan startade 1901 med Artur Bendixson vid rodret. Sedan följde Sven Lönborg, Josua Mjöberg, Oscar Cronholm, Mats Redin, Erik Martens, Torsten Sundelin, Erik J Holmberg, Per Olov Anveden, Alar Randsalu, Peter Järvsén och Egil Gry. Tolv rektorer på 120 (+) år borgar för kontinuitet och trygghet och är en av anledningarna till att Samskolan idag är den framgångsrika och vitala skola den är.